Nyckelord: kalk

Håller du på med Phala och de har överlevt länge verkar vatten för det släkten inte vara ett problem. Bra att ha vatten stående något dygn. Vattenet tempereras och eventuellt klor avgår, dock försvinner inte kalk. Enligt min åsikt är det enklaste sättet att bli av med kalk att använda ett filter som bygger på principen omvänd osmos. Kostar ca 1100 kr ( går kanske att köpa något billigare). Lite beroende på hur man har det med VVS och hur man bor kan det ibland vara lite klyddigt att installera men när väl det är installerat är det väldigt lätt att använda. Har du möjlighet att samla upp regnvatten är det kanske det enklaste.

Där jag bor för tillfället så är vattnet väldigt fel för Ph., jag har så pass få plantor att jag kan köpa flaskvatten på ICA att skämma bort dom med. Men jag kommer att flytta tillbaka till Gävle där jag hör hemma senast vid halvårsskiftet och då får jag plats med betydligt fler plantor, därtill kommer att min yngsta flicka har ett akvarium så då kommer jag att köpa RO. Jag har googlat runt och hittat tre modeller till vettigt pris hos zoo-butiker, den billigaste kostar 649:-. Vad som är bra och dåligt och vad man ska titta efter har jag däremot ingen aning om. Jag har inte sett någon på nära håll, men känner mig ändå rätt säker på att man kan lösa inkopplingarna på ett enkelt sätt direkt till tex diskbänksarmaturen med hjälp av ett par snabbkopplingar som en VVS-butik kan hjälpa dig med. En sån inkoppling ska man dock bara använda när man är hemma såklart. Allt beror naturligtvis på hur mycket vatten man behöver och andra personliga variabler, men så kommer jag att lösa mitt behov, jag plockar fram det och kopplar in när jag behöver vatten och kan stuva undan det däremellan. Hoppas jag.

Regnvatten är jag skeptisk emot, om man förespråkar RO för att få ett vatten som är rent från en hel radda onyttigheter så känns det bakvänt att då samla regnvatten från taket som är den vanligaste lösningen. På taket finns alltid miljöföroreningar som lägger sig när det är torrt och som sköljs med ner regnet kommer, där finns säkert också fågelskit, biologiska påväxter med mera, en torr sommar blir koncentrationen ganska hög. I hängrännan ligger förmultnande löv och kanske mossa ifall man inte städat hängrännorna på ett tag. Beroende på typ av takbeläggning så kan det också följa med onyttigheter därifrån, tex bindemedel från beläggningen på vanliga betongpannor har jag hört, falsade plåttak kan vara av galvad sort och är dom riktigt gamla är dom antagligen grundade med blymönja. Ju längre det blir mellan regnen desto mer koncentrerat blir det. Själv regnvattnet är naturligtvis det bästa för växterna, men det är vad som kan följa med på vägen ner till hinken som gör mig skeptisk. Men det är ju ingen sanning, bara min teori och åsikt.

http://www.zooplus.se/shop/akvarium/akva...

Samla regnvatten ska man va lite försiktig med salmonella har spridits in i djurbesättningar för att det ett tag var populärt att samla regnvatten från taket i stora tankar och tvätta med det (pappa har sanerings och färgfirma som jag jobbar på).

RO alltså reverse osmosis (kallas oftast bara osmos bland de som har saltvattensakvarium fel men vedertaget) är det som är smidigast att använda, men det kostar ju en del i inköp och även lite i underhåll, men har man högt kalk och inte kan åtgärda det på annat sätt så är det nödvändigt om man vill börja odla vissa känsliga arter.

Jag måste ha osmos för att ens kunna odla phal. hybrider annars dör de av kalken, jag försökte att filtrera vatten genom torv block (måste inte vara block men allafall ögödslat) innan jag skaffade saltvattensakvarium o där är osmos typ standard utrustning. Att filtrera genom torv hjälpte lite men inte tillräckligt och svårt att veta när det var dags att byta torven mot ny så orkidéer dog ändå efter ett tag.

Utöver att bara leta efter en billig osmos bör man se till att handlaren har utbytesfilter i sitt sortiment eftersom man efter ett tag behöver byta partikelfilter och kolfilter. För att veta när det är dags att byta delar sätter man lättast en tds mätare efter förfiltren (partikel och kolfiltret) när värdet börjar stiga är det dags att byta. Sen sätter man en tds efter själva membranet eftersom det inte hållet för evigt (livstiden förlängs om förfiltren sköts) membranet är dyrare och när det ger sig är det oftast billigast att köpa en helt ny osmos.

En del kopplar osmosen rakt på kallvatten ledningen andra som inte vill göra sånt till ingrepp kopplar den på en kran, vanligtvis får man med en koppling som passar på standardutförande för tvättmaskiner, jag har bara satt en adapter på det o sen kopplat den till blandaren i badkaret OBS! Gör man så ska man egentligen ha en sådan med separata kranar för varmt och kallt vatten eftersom kallvatten tydligen kan tryckas över på nått sätt till varmvattenledningen o ge problem , dock så hade jag inget val utan satte på en vanlig (fick dock tillåtelse) o det har inte varit något problem alls. Nu kommer jag inte ihåg exakt eftersom min har en specialventil som sköter det men gör varje del rent vatten man får ut försvinner 3 eller 4 delar ut i smutsvattenslangen så det går åt mycket vatten. OBS! Använd enbart kallt vatten annars så kommer membranet gå sönder.

Alla osmoser är specificerade tilllägga att klara den mängd som anges antingen som gpd (gallon per day) eller liter/dygn det värdet är under kontrollerade förhållanden med en viss tempratursänkning o inte allt för högt tds värde och ett visst tryck på vattnet. Hur mycket man själv får är svårt att veta så köp hellre en lite större. Med mitt dåliga vatten tog det 8 timmar att fylla 20L dunk från biltema med en 380L/dygn men det är då med vatten som har tds på 600- över 900 vet de som får mycket mer med samma osmos. Därför vart det att jag skaffade en mycket större med boosterpump. Eftersom jag har saltvattensakvarium har jag även efterfilter som tar silikat er och fosfat med men det behöver man inte om det är till växter de behöver sådant för att växa.

Använder man osmos måste man tillsätta näring (man skulle faktiskt få näringsbrist själv om man bara drack rent vatten från osmosen) även en liten del kalk och andra spårämnen då kan man ta lite kranvatten och vanlig näring eller MSU näring.

Tack Awa86 för infon! Kan du förklara vad tds är för någonting och hur det fungerar? Vad ska man tänka på när man tittar runt efter en lämplig RO? Mitt behov blir nog inte så stort, har svårt att tänka mig att jag kommer ha mer än 50 plantor i framtiden och dotterns akvarium är bara på 100 liter (max). Så jag kommer inte behöva några stora mängder vatten. Är de filter som ska bytas färskvara på något sätt eller kan man helt enkelt köpa ett par extra filter när man köper själva grunkan så att man inte behöver bli utan framöver? Jag har efter mycket trassel nu helt gått över till att bara odla i sphagnum och göder med Änglamarks ekologiska blomsternäring på rekommendation av Lassse, växterna verkar stortrivas med det. // Peter

http://shop.foretagsakvarium.se/sv/akvar... det är en tds, den mäter ledningtal i vattnet helt rent vatten visar 0 så fort man blandar i annat det talet upp vad som är normalt värde från kran varierar väldigt mycket men mitt vatten ger extremt höga siffror det är långt över normalt, de flesta har värden under 400 såg en youtube video i förrgår där en hade så lite som 25-30, minns inte vad regnvatten är på.

Orsaken att man behöver byta förfilter är att de helt enkelt tar upp större partiklar före de når membranet och efter ett tag blir de igensatta o då kommer dessa stora partiklar till membranet o det får jobba extra för att sålla bort det och går sönder snabbare. Så förfiltren kan man absolut ha nått extra hemma utan problem.

Hur stor osmos man kommer behöva är svårt att säga min 1a (AquaLight) räckte inte till för mitt behov (hade gjort det om vårt vatten var lite bättre, bättre kranvatten = går snabbare och längre hållbarhet) ca 60L i veckan tog alldeles för lång tid gick ju ha igång den hela nätterna eller när jag jobbade o de va så man snålade med dropparna så att inget fick riktigt tillräkligt, vattenbyte i akvarierna var inte att tänka på.
Den jag har nu ( http://shop.biotedmarin.se/spectrapure-m... + en boosterpump måste man ha eftersom den har dubbla membran, köpte den inte från bioted men fick problem med en annan order från säljaren så därför handlar jag inte av dem personen längre men bioted är bra) är lite overkill, det är högre kvalitet helt klart och jag behöver bara ha igång den typ 3 timmar i veckan o behöver jag mer vatten snabbt ä det lungt. Priset är högt men det är billigare än att känna sig stressad över nått så simpelt som nåra liter vatten. (Finns billigare större med men spectrapure har ett väldigt bra rykte)

Företagsakvarium i 1a länken har några billigare osmoser och de har även filter till dem.

Jag har använt regnvatten i drygt tjugo år, till både hybrider och arter, utan några som helst problem. Var och en blir salig på sin fason, men själv skulle jag inte mäkta med annat än att samla regnvatten när kranvattnet inte är lämpligt. Jag är dock avundsjuk på de som kan använda sitt kranvatten. Det skulle underlätta odlingen betydligt. Jag får trösta mig med att vårt vatten är oerhört gott.

Ja lättast vore ju med vatten som funkar direkt från kranen, men vatten med kalk är godare att dricka och det ska ju mycket till innan man får brist av calcium
Alla bor ju inte så de kan samla regnvatten o som sagt det kan sprida smitta så tänk på att tvätta händerna ordentligt.

Glömde skriva att det finns 2 typer av osmos gällande skötsel picobello och "vanlig" med en vanlig så sitter filtren i en behållare o man måste köpa filter med samma storlek, det krävs ju också lite mer jobb att byta då eftersom man tar isär dela,r medan med en picobello så kan man inte ta isär behållarna utan man får byta hela genom att bara lossa slangarna (brukar vara snabbfäste som man bara trycker in), o då är det inte lika noga att använda samma storlek tror jag men har bara haft "vanlig" så tänkte inte på det

Jag har använt regnvatten i 49 år till mina orkidéer och läst massvis med tidskrifter och böcker men aldrig sett något, än mindre råkat ut för vare sig salmonella eller andra sjukdomar. RO vatten är självklart bra men dyrt. Både i anskaffning och drift. Om man bor så man kan samla regnvatten så gör det! Det finns några områden där man möjligen ska vara försiktig, Nära vår västkust vid eller efter stark pålandsvind eftersom salthalten i luften och därmed i det efterföljande regnet kan vara förhöjt, eventuellt kan fenomenet uppträda även längs vår syd och ostkust men är ovanligare. Jag har bott i Stockholm i många år innan jag flyttade söderut. De första åren använde jag kranvatten utan problem. Efter 4 - år flyttade jag till en villa och samlade och använde regnvatten utan problem. Under åren i Skåne och här i Småland har jag samlat och använt regnvatten. Ledningstalet brukar ligga mellan 1 och 20 mikrosimens så jag använder nästan alltid Akernes MSU- gödning.
Man behöver inte försöka leta upp problem där det inte finns några. Tvätta händerna efter att man har använt regnvatten??? Vad lever du i för miljö?

Men när man tvättar händerna så använder man ju någon sorts vatten och allt tillgänglig vatten har ju sin egen bakterie flora... jag förstår kraven av renlighet vid delning, skärning och annat... men tvätta händer mellan olika vatten? Hur?

Att tvätta håret i regnvatten har alltid sagts vara jättebra, men inte tvättade jag händerna i annat vatten efter hårtvätt i regnvatten och inte blev jag sjuk heller! Mao förstår inte vilken smitta som kan spridas i regnvatten.

Jag jobbar alltså på en firma som bland annat sanerar när gårdar får smitta som salmonella, newcastle osv. När smitta hittas så tas en himla massa prover på hela gården för att försöka hitta hur smittan kommit in och vid sådan kontroll har man alltså hittat sjukdom i regnvatten tankar. Det regnvattnet samlades då från stallets tak där vilda fåglar måste bajsat (som på alla tak) o leddes ned i dessa tankar, vid tvätt av stallet har detta vatten använts och då kommer smitta in i besättningen. Det är alltså inte själva regnet man riskerar smitta av utan det regnet kommer i kontakt med på vägen ner till uppsamling.
Kranvatten däremot tas antingen från grundvatten där det filtreras naturligt och prover tas för att visa om det är tjänligt är det inte det får man skaffa filter för att vara säker, eller så får man det kommunalt från ett reningsverk, så det är stor skillnad.
Orsaken att man säger att det är bra att tvätta håret i regnvatten är helt enkelt för att det är ett mjukt vatten utan mineraler så håret kommer kännas fräsht, då räknar man inte med vad mer som kan finnas i vattnet.

Hur adekvat är problemet i vårt sammanhang? Jag har läst Orkidéer från SOS. Orchid Digest och AOS Bulletin, båda från USA. Orchid Review från England. Die Orchideen från Tyskland. Dessa tidskrifter har jag haft och läst under stor del av mitt odlarliv. Till detta kommer otaliga böcker om orkidé´odling. +att jag känner/har känt mängder av professionella odlare i Europa och USA. Aldrig har jag hört någon som blivit sjuk av regnvattnet trots att många samlar stora vattenmängder i jättebehållare.
Däremot har jag läst om människor som blivit sjuka av kranvatten, t.ex i Jämtland för något år sedan och i Nordöstra Skåne förra året.

Folk kanske hade blivit sjuka om dom hade druckit av sitt insamlande regnvatten i stället för att vattna sina orkidéer med det. Och det här är väl den stora skillnaden. Vi vattnar med vårt regn och kranvatten medans regnvattnet på bondgårdar och vårt kranvatten även används som dricksvatten av folk och fä. Faran är kanske inte så stor när man bara använder sitt regn och kranvatten till bevattning, men det finns nog all anledning att vara försiktig. Allt stillastående vatten är potentiella pest härdar, även i vattenledningar.

I likhet med Bolebo har jag aldrig ens hört talas om någon som skulle ha blivit sjuk av bevattning med regnvatten. Riskerna måste rimligen vara mycket små.

För ni som har ett mindre antal orkidé och är oroliga för salmonella ka ni värma upp de till minst 65 grader och låt det stå där ca 15 minuter.

Awa86 Jag funderar på en Aqua Medic Osmos 90 eller 150 liter per dygn. Är denna siffra den färdiga mängden finvatten per dygn eller är det mängden vatten som renas per dygn? Det verkar skilja ganska mycket mellan modellerna hur mycket spillvatten det blir så det är ju något att ta hänsyn till när man köper utrustningen.

Peter B: det är siffran på rent vatten under ideala förhållanden i ett lab, vad man själv får ut är svårt att säga det beror dels på trycket i ledningen, hur rent vattnet är från början (ju mer att ta bort desto långsammare går det) och tempratursänkning på vattnet, man ska ju aldrig köra varmt eller ljumet vatten då går membranet sönder (brukar stå i bruksanvisningen men min första kom vara med tyska... tur jag läste lite tyska i skolan), men om man kör riktigt kallt vatten går det långsammare än om man kör vatten på någon grad varmare dock går åsikter isär om vilket som är bäst att köra så kallt man kan eller lite varmare, själv så kör jag på kallaste för att inte blanda in något från varmvattenledningarna eftersom vissa bakterier trivs bättre varmt, o lite mer koppar o så kan släppa om man har gamla ledningar, men som sagt tycker ganska många att det inte spelar någon större roll bara det är på temperaturer osmosen ska tåla.
Om du tvekar så skulle jag ta den större, är inget roligt att vänta på vatten, och bara man har det i nån dunk som man kan skruva igen och är godkänt för livsmedel så håller det sig rent hur länge som hellst. Kan rekommendera biltemas vattendunkar med en stor blå skruvkork o på de större modellerna en kran o på de mindre en liten pluttig kork som är väldigt smidig när man ska fylla på en vattenkanna eller sprayflaska utan att få vatten överallt, den andra modellen de har med bara en svart kork tycker jag känns tyngre att bära på (ja jag är svag har en skada) och svårare att inte tömma en massa vid sidan av om man inte köpt till en kran + det är svårare att få ut det sista vattnet ur dem.

Det kan förstås vara olika anledningar, som för mycket näring, torr inomhus miljö, ohyra.

Oftast är det p g a nersaltad kompost och/eller dåliga rötter.

Men hur får man då bort saltet i komposten?

Spola under kranvatten med ett bra tag.

Det ska jag testa på en gång. Tack Stella.

Omplantering med ny kompost kan också vara bra. Sedan är det många växter som naturligt har bruna bladspetsar. Även i regnskogen är det plantor som har det. Men naturligtvis är det ofta vattenkvalitén, för mycket näring som också nämnts samt torr luft.

Jag har det problemet på ett par av mina Phraggar. Jag får väl ta bort all gödning ett tag - vattnar bara med regnvatten.

Jag har samma problem med att de nya skotten på mina cattleyor först får svarta spetsar och sedan blir hela skottet svart. Händer på varje nytt skott på tre-fyra olika cattleyor. Kan det vara samma problem med saltuppbyggnad i komposte?

Hade samma problem som du magev958 , för ett antal år sedan. Jag fick kassera väldigt många av mina Cattleya. Jag hade blandat barken med leca och det är säkert att det gjorde så det samlades salter i lecakulorna. Bytte bort det och nu mår Cattleyorna bra.

Magev958. Låter som rotröta tror jag, för mycket vatten och gammal kompost med ruttna rötter. Cattleyor ska torka ut mellan vattningarna. Leca kulor är inte bra i komposten då den samlar på sig salter och slaggprodukter.

Svarta nya skott på cattleyor betyder oftast brist på calcium:
"Calcium deficiency has a similar appearance to a bacterial or fungal rot, but is really the same problem as blossom end rot in tomatoes. It affects cattleyas, especially the Guarianthe, primarily during periods of rapid growth. Calcium, a lesser macronutrient, is used to build cell walls. Deficiencies usually occur in spring and summer during periods of active growth. New leaves may turn black at the tips. The affected area has an advancing yellow band. Bud growth may be inhibited or buds may develop improperly. A calcium deficiency may also cause death of root tips.
Treatment/Prevention: Supply extra calcium when the plant is in active growth. Use a good cal mag fertilizer, add calcium nitrate at the rate of 1/2 teaspoon per gallon to your water (alternating with Epsom salts) between fertilizations, add 1 tablespoon of dolomitic lime per gallon or top dress with powdered dolomite as a source of calcium and magnesium during the hot months when calcium requirements are high. You can also make the calcium present in well water more available to the plant by using an acidity generating fertilizer like 20-20-20."

Orkideer ska inte ha kalkfritt vatten, kalk är ett av de viktigaste macroelementen i deras näring. Det är lagom med kalk i t e x Malmö kranvatten för dem.

jo min ägrätt orkidé skulle ha kalkfritt vatten, men det var ju inte det jag frågade. utan min fråga va: hur får man vattnet kalkfritt?

I det här fallet kalkfritt betyder inte något som är fri från kalcium, utan s k "mjuk" vatten. Man kan förbättra vattnet genom att låta det stå över en natt så att klor avdunstar, eller sila genom torv för att sänka PH värdet. Ingen orkidé kan växa utan kalcium därför att cellernas "skelett" består av calcium.

Ang. din fråga. Man kan få vattet kalkfritt med hjälp av osmosfilter, men då blir det odugligt för orkideer inklusive din ägrätt orkidé.

har ingen ägrättorkidé längre. och det stod i bruksanvisningen att den skulle HA kalkfritt.

Kalkfritt i det här fallet betyder Inte alls helt UTAN kalk, utan i stället vatten med LÅG kalkhalt, s k mjukt vatten. Regnvatten och vissa kommuners vattenledningsvatten går bra.
Förutom de flesta av våra inomhusorkidéer så vill även t ex azaleor ha "kalkfritt" vatten.
Vårt Ölandsvatten är inte särskilt lämpligt för orkidéer, så om jag är utan regnvatten nån längre tid, så silar jag kranvattnet genom torv. Det blir svagt brunfärgat men väldigt mjukt.

RO + gödning är ett bra sätt att ha full koll på vad man tillför sina orkidé, men att använda RO vatten som det är går inte. Likaledes om man tar vatten från torktumlare måste man tillföra näring

Skaffa ett osmosis filter,det klarar garanterat biffen.Dom kostar väl en tusenlapp eller så.

Hej 87:a!

Att filtrera genom ett torvblock är enkelt och fungerar bra. Att samla regnvatten är ett ännu bättre alternativ om du har möjlighet till det.
Att köpa ett RO (reverse osmosis) -filter är också en lösning men man bör tänka på att membranen korkas igen snabbare ju hårdare vatten man har. Själv använder jag 50 % RO-vatten och 50 % torvfiltrerat vatten för att filtret skall hålla längre. Lycka till!

Mattias, en av våra paff-älskare, köpte snäckskal och använde, kommer jag ihåg. Jag har ganska mycket kalk i vattnet så jag ger inget tillskott.

Hm, vet inte hur mycket kalk jag har i vattnet här.
Kanske det kan bli för mycket av det goda?

Fast jag vattnar ju mest med regnvatten förstås.... ja, det där med kemi är inte min starka sida

Jag använder kalkgrus och kalktuff (en porös kalksten) till mina Paphar (dom som nu vill ha kalksten). Snäckskal ger viss effekt men inte tillräcklig och kalkpulver spolas snabbt bort. Kalkgrus finns att köpa på Hornbach's akvarieavdelning!

Tack Magicboy!
Kan det bli för mycket av det goda tror du?
Är du mer kemiskt bevandrad än jag, vet du kanske om det behövs mer tillskott om jag använder regnvatten?
Har oxå fått ett tips om att mala sönder äggskal. (Verkar ju billigare)

Jag hörde att det kan aldrig bli högre än ca. Ph 8 så jag lägger en kalktuffbit i botten och blandar ner lite kalkgrus i leca/vulcanstenen.

Äggskal är förvisso kalk men tydigen har hönan bundit ihop det så bra att det måste ligga jättelänge innan det ger någon effekt.

Egentligen skulle jag låta bli att använda regnvatten till flertalet Paphar - vårt kranvatten har ett pH-värde på 8.
Tyvärr glömmer jag det ibland--:-((

Mia:

Nja, man får inte glömma bort att det förutom kalk finns en massa klor och andra kemiska föreningar som absolu inte är bra i kranvatten så det bästa är ändå att använda kalsten och regnvatten eller annat kondensvatten. Sjäv använder jag dock kranvatten eftersom det vatten som jag samlade på balkongen innehöll massor med konstiga ämnen (bl. a. zink) som var helt oanvändbart till orkidéer.

Förra veckan fick jag en fullständig ananlys av vattnet från vår aktuella vattentäkt. pH och hårdhet visste jag sen tidigare, men jag blev lite förfärad över att det också innehåller väldigt mycket natrium:-(
Anledningen till att jag ville ha en ny vattenanalys, var skriverierna i media om det onyttiga (och miljöovänliga) i att dricka flaskvatten. Bl a så innehåller två mycket kända märker natrium långt över livsmedelsverkets gränsvärde. Nu är vårt eget kranvatten uppe i närapå det värdet och därför får jag erkänna, att här dricks det en del flaskvatten - med lågt Na-värde!!

Menar du bevattningssystemet?
Jag ska ta och kolla upp det, det verkar ju riktigt bra...

Dom har billiga grodor oxå.. jag träffade grodor&foder på expo-mitt nyss och de hade grodor i alla storlekar och sorter samt grodyngels-bromelior tll salu. bevattningssystemet är det nog billigaste jag sett (dartfrog har en för ung. samma pris, men sen ska den åka båt hela vägen hit..)

MistKing har ett som är lika billigt, men något större... Dock tror jag faktiskt jag ska beställa ett sånt däringa från G&F... även om jag tvivlar på att ett vanligt bensinfilter fungerar som kalkfilter.

dom hade en annan förut vet inta varför dom slutade med den.

G&F roar sig med att inte svara på mail, det är lite störande...

Brudorkidéen vill inte ha kalk. Paphiopedilum tror jag dock kan gilla det...

Phalaenopsis ska inte ha kalk! De vanliga hybriderna är kalkskyende och kalk ska undvikas. De främsta kalkälskarna är väl Paphiopedilum eller venussko som den kallas. Då brukar man toppdressa krukan med ett lager snäckskal.

Men det är inte alla Paphar som gillar det heller.
Här är en bra lista.

länk

Hmmmm. Löses verkligen kalken i snäckskalen upp?

GtGoon: Phalaenopsis cochlearis, corningiana, fimbriata, lowii, maculata samt viridis verkar trivas bland annat på kalksten.
Någon som kan bekräfta detta?

Jag vet att Phal maculata/zebrina av vissa odlare odlas med inslag av kalksten i komposten, generellt skulle jag dock inte rekommendera kalk för Phalaenopsis. Sedan är ju merparten av alla Phalaenopsis (alla som du har räknat upp) epifyter och växer alltså inte på marken utan i träd och dylikt som i sin tur alltså kan växa på tex kalkstensrik mark.

Ja Simon, det med ”dudi-dudi” spökar jämt och därför är det bra med en planerings listor… Men visst är miniskåpen riktiga pärlor! Man vill bara krypa in och dofta…/L

Tackar för dom vänliga orden Simon )

Men jag är lite skeptisk till din idé med betongrör. Någon mossa kommer du inte få att växa där och det blir nog svårt att få lagom genomsläpplighet i betongen. Sen är ju utbudet av plantor ytterst begränsat och speciellt de små arterna du vill hitta hatar kalk till 99%.
Varför inte ragga tag på ett täckdikesrör som jag använder? De finns lite vartstans där folk staplat upp dom och inte vet vad dom ska göra med dom.
Skulle du inte hitta så får du ett till självkostnadspris av mig.

/ micke

Det där är lite FÖR häftigt...

Det är ju sjukt snyggt!!!
Anette

Oups,svimmade !
Monika

Åååå, så mossigt! Alltså så grönt, skönt, frodigt och levande! Oerhört tilltalande!

Tack ”epi” ! En gång hade jag skrivit en sång son hette "Allt som är litet är vackert". Det var en satirisk sång, men den bottnade ändå i samma känsla. Mini skåpen är vackra ! De som en bit av det oändliga – så känns det för mig. De påminner mig också om de försök som förskole- /lågstadiebarn gör, då de stänger in en bit av naturen i en stor glasburk, för att följa utvecklingen flera år framöver. Jag känner igen mig i deras glädje! / Lina

Jösses amalia! Att ett tegelrör kan se så vackert, mjukt och inbjudande ut...

Bara genomsläppligheten i betongen funkar är nog mossor inget problem. Att mossor inte skulle gilla kalk är en faktoid. De flesta mossor älskar kalk. Det finns en hel del orkidéer som gillar kalk också (de flesta paphar och en del phalaenopsisar t ex) med de är för stora... Så det lutar åt tegel i alla fall. Dräneringsrör verkar svårfångat så jag funderar på att silikona ihop två enkupiga pannor.

Men takpannor är brända för att släppa igenom så lite vatten som möjligt . Jag har testat redan med dåligt resultat.
Ja det att de flesta mossor älskar kalk var något nytt för mig. Att det finns vissa som är kalkgynnade vet jag. Men de tropiska mossor jag pratar om skulle inte uppskatta det.
Det är bara en viss grupp av Paphiopedilum som är kalkgynnade. Resten vill inte ha det. Vilka Phalanopsisar skulle vara kalkgynnade?

Ok, bra att veta att takpannor suger (eller kanske snarare inte suger vatten). Tack!
Phalaenopsis cochlearis, corningiana, fimbriata, lowii, maculata samt viridis triv i alla fall bland annat på kalksten.

Hej Fredrik

Lime på Engelska betyder kalk, så pass upp. Jag tror inte att man ska ge "Lime" (citrus) i vattnet.

MVH
Tommy Ljunggren

haha okej det hadde jag nada koll på = ) tur man har er ! ; )

Mvh Fredrik

Lime är släckt kalk.

finns det tänt kalk oxå eller? vad e skillnaden?

Mvh Fredrik

Släckt eller brunnen kalk är kalk som blandats med vatten, stelnat och sedan malts igen. Osläckt kalk är typ gipspulver, med andra ord inget man ska blanda i orkidévattnet

hehe okej naa låter inget vidare det där = )

Har provat att torka nässlor och sedan koka upp dem i vatten som jag sedan ger orchideerna med gott resultat mycket mineraler, mn snälla låt vattnet svalna först

Det kan bero på vad för vatten ni använder. Regnvatten behöver lite kalcium
Kalciumnitrat är detsamma som CalciNit (18,5% Ca, 15,4% N och 0,3% B) utan bindemedel eller kalksalpeter i samma dos men utan B men med bindemedel som kan lösas upp och filtreras bort. Konsten är att köpa bara 200 gram på Granngården (Lantmännens, Hydro). Densiteten (kg/liter) är 1,1 för kornad vara, vita korn 2-4 mm. Mät upp knappt 2 deciliter = 18 centiliter = 182 milliliter dvs. 200 gram på brevvåg kalciumnitrat (Ca[NO3]2) eller kalksalpeter (18,8% Ca och 15,5% N) och blanda i 1 liter regnvatten ger dosen 37 000 ppm kalcium och 31 000 ppm kväve. Fällningen och flockningen kan filtreras bort med kaffefilter.
Ett kryddmått (1 ml) av denna baslösning i en liter gödningsvatten ger tillskotten 38 ppm kalcium och 31 ppm kväve. Det blir faktiskt en fördubbling av kvävegivan i min vanliga gödningsgiva.
Jag tror på en kontinuerlig giva av 60 - 120 ppm N och acceptera orkidénäringen man använder.
Kranvatten innehåller ofta tillräckligt med kalcium. Regnvatten innehåller nog av svavel om man är noga.
Använder du regnvatten är Blomstra enkelt att använda i dos 60 ppm N kontinuerligt.
Färska nässlor kan jag inte räkna på tyvärr. Då måste jag mäta och prova för att inte onödigt övergödsla våra vattendrag.

Eller så använder man den rekommendreade dosen för MSU näring. Hehe

Hej

Prova öl eller olivolja.

/Tommy

Ja, det är lite svårt att säga vad alla fläckar kan vara, men det där med vita avlagringar från kalk på bladen och på komposten har jag också funderat på hur man bäst avlägsnar.

Någon tipsade mig om att man tydligen kan putsa upp bladen med mjölk. Det låter märkligt, men är åtminstone inte skadligt för växten, förutsatt att man inte lämnar kvar mjölk i bladvecken.

Eftersom det är kalkrester så borde någon sorts syra funka bra för att lösa upp dem. Jag provade att ta bort kalkfläckar på min lilla Haraella med hjälp av lite citronsyra upplöst i vatten och några bomulls-tops. Det funkade riktigt bra. Det är möjligt att man för en större planta också kan göra en svag lösning och spraya på plantan, alternativt torka med bomullstussar doppade i samma lösning. Låt isf. lösningen verka i någon minut innan du torkar och sköljer av. Du kanske får upprepa behandlingen om du vill lösa upp kraftiga beläggningar. Om du använder en svag syra som citronsyra kan du smaka på den för att se om den verkar lagom sur. Ättikssyra luktar nog lite för illa och starka syror som saltsyra ska man inte leka med.

Jag tror inte att det föreligger några särskilda risker för plantan med citronsyra, men grundregeln är som vanligt att experimentera försiktigt om man inte vill riskera något. Använd en svag lösning av citronsyran och skölj rent efteråt.

Tack för alla tips! Jag ska prova mig fram lite försiktigt! Återkommer och berättar hur det gick när jag har provat!
/Humlan

Hej

Det handlar inte om vilda och odlade, utan om vilka förhållanden de anpassat sig till i naturen. De orkideer som vi odlar är vanligtvis epifytiska och när de flyttade upp i träden fick de anpassa sig och utvecklas efter de kalkfattiga förhållandena som rådde uppe på grenarna. Kalk gör att pH-värdet stiger och det är pH-värdet som är avgörande för vilka närsalter som en växt kan ta upp. Växter som anpassat sig till marker med lågt pH är specialiserade på att ta upp de näringsämnena som ligger hårt bundna vid lågt pH och tvärtom för de som växer i jordar med högt pH. Om de kommer i en miljö där pH värdet inte stämmer överens med deras upptagningsmekanism kommer de inte få tillgång till viktiga närsalter och därmed utveckla bristsymtom, som leder till en tynade planta. Det spelar alltså ingen roll hur rätt man gödslar om pH-värdet hindrar plantan från att ta till sig det. Ett vanligt kännetecken för många växter är att bladen blir gulgröna mellan nerverna (typiskt för Citrus, Rhododendron, Gardenia mf.l.). Detta beror på att dessa växter inte kan ta upp järn och mangan vid höga pH-värden och eftersom järn och mangan spelar en viktig roll i bildandet av klorofyll blir bladen mindre gröna. Jag har aldrig haft järnbrist hos mina orkideer men jag antar att symtomen är snarlika.

Sen kan man undra varför så många av våra svenska orkideer föredrar kalkrika jordar. Några teorier?

mvh

Tack för det uttömmande och kunskapsgivande svaret! Jag har sökt förklaring till detta, varför man ska undvika kalkrikt vatten , eftersom vårt kranvatten är just så, och nu förstår jag äntligen varför det är viktigt. Super!
Mvh Säluttern

Och för den andra frågan om symptom för högt PH eller för mycket kalk: Bladspetsarna blir bruna och torkar in, du ser en massa kalkavlagringar på rötterna, De "kalkigaste" rötterna ser brända ut och växten mår allmänt dåligt.

Jag tycker det fungerar ganska bra men vet inte om det kan vara olika i olika delar i Malmö. Bor i Rosenvång. Förr tog jag regnavtten vilket är bättre men har latare.
Hälsar
Thomas

Du kan gå in på din kommuns hemsida och leta reda på vattnets kvalitet. Jag hittade vår by som hade väldigt hårt vatten medan grannbyn hade mycket mjukare vatten! Så det är bra att ha goda vänner i "rätt by" för att kunna låna lite vatten då och då...

Sådär, då har jag varit och köpt ett torvblock och silat vattnet. Det var mycket smidigare än vad jag först tänkt. Trodde det skulle vara lite omständigt och att torven skulle ligga blöt och lukta ruttet men den var ju snustorr efter en timme. Jag la torven i ett gammalt örngott och lät det sila ner i en spann. Så det kan jag rekommendera!

Hej Josephine,
Tack för din fråga.

De slokande bladen beror på att rötterna ej mår bra. Att de ej mår bra kan i sin tur bero på två saker:

1. Övervattning. Plantan kan ha blivit övervattnad i butiken och rötterna därmed skadats. Detta är dock ej troligt.
2. Undervattning. Phalaenopsis vill aldrig torka ut helt. De skall låtas torka upp, men ej helt, mellan vattningarna. Så om rötterna "är så torra att de går av" är det definitivt dags att vattna!

När plantan blommat klart kan du sedan också passa på att plantera om.

Det kalkliknande kan antingen vara rotens naturliga velamen eller ... kalk. När du vattnar nåsta gång kan du först vattna plantan, sean låta den stå någon timme, sedan vattna igenom plantan med två-tre liter vatten. Överflödiga salter kan då sköljas bort. Du bör upprepa denna typ av vattning någon gång i månaden.

Passa också gärna på att läsa min artikel om Phalaenopsis

Lycka till!
/ Björn

Emailsvar från Josephine:
Tack så jättemycket för ditt utförliga svar!
Jag ska absolut följa dina råd
MVH
Josephine