Nyckelord: EC

Enda sättet att mäta TDS är att väga torrsubstansen efter allt vatten ångat bort. TDS mätare mäter I EC och konverterar sedan till TDS. Men trots att TDS och EC oftast följer varandra så är det två helt olika saker. EC talar ju bara om hur stor elektriska ledningsförmågan är och TDS mäter hur mycket salter som lösts upp i vätskan.

Omvandlingen du tar upp är rätt logiska. 0.5 för vatten, 0.64 för vatten i odlingssammanhang. Detta eftersom man via EC vill mäta vissa specifika salter. Och som bekant har olika salter olika konduviktet.

Sen har vi fenomenet att ju mer vatten som ångat bort från en vätska påverkar förhållandet mellan EC och TDS till att bli högre, dvs närma sig 0.9 trots att det hela tiden är en konstant mängd lösta salter i vätskan. Detta eftersom " the proximity of the solution ions to each other depresses their activity and consequently their ability to transmit current, although the physical amount of dissolved solids is not affected. At high TDS values, the ratio TDS/EC increases and the relationship tends toward TDS = 0.9 x EC."

Nåväl, tillbaka till TDS mätare. EN del är kalibrerade utifrån KCI när den ska omvandla från EC till TDS, andra mätare kalibreras utifrån NaCl. Dessa är de två vanligaste för vatten. Specialutrustning finns som är kalibrerad utifrån silverjoner dvs 63×106 S/m.

De vanligaste konverteringstalen som används beroende på om man vill mäta avloppen, saltvatten, gödning till växtodling eller dricksvatten är:

TDS - NaCl: 0.47 till 0.50 beroende på vad för vatten du vill mäta
TDS - 442: 0.65 to 0.85
TDS - KCl: 0.50 to 0.57

Så, min slutsats är att du först tar reda på vad för salter du vill mäta TDS på, vilken typ av användning du ska ha (odling, dricksvatten, avlopp etc) och därefter kalibrerar om din mätare vid varje gång du mäter olika saker.

Men ska du mäta enbart ditt vatten till växterna så utgå från TDS (mg/l) = 640 x EC (ds/m or mmho/cm).

Tackar... mycket lärorikt och tar lite tid att smälta

Dock är fortfarande så att enheten ppm borde följas av nåt symbol vad man mäter... att uppge bara ppm somen enhet som det förekommer i många artiklar på nätet är klart missvisande. Samt att många av TDS mätare som säljs uppger INTE vad de är kalibrerade för... om man inte väljer någon från de högre prisklasser.

Håller med dig. Dessa mätare I konsumentklassen är allt annat än lätta att förstå.

Men som sagt. Det är bäst att bara mäta EC, eftersom det är just detta dessa apparater kan mäta. TDS blir alltid bara en matematisk uppskattning och aldrig något hårt fakta. Enda sättet att mäta TDS på riktigt är att mäta upp en liter vatten och förånga all vätska för att sen mäta hur mycket avlagringar som blir kvar i fast form.

Tackar igen. Har antecknat en hel del från din förklarning ovan

Jag kan känna att det vore bra med ett artikel bibliotek. Skriva artiklar typ det Jörgen har skrivit. I detta fallet hur aktuellt mätmetod fungerar. Kanske inte nödvändigt? Man har ju nyckelord men bara det att man ibland får leta länge i långa trådar innan man hittar nått "vettigt"

Verkar va spännande att va ingenjör.

Så bra Men hva slags enhet er us/cm? har bare ikke erfaring med den.

Olika måttenheter som är ett mått på saltinnehållet i vatten

EC (uS/cm)
1000=
EC (mS/cm)
1=
mg/L (eller ppm)
670

Olga, jag vet faktiskt inte, jag hittade inget i instruktionsbladet som följde med, och när jag googlat på EC har andra enheter kommit upp utom denna, t.ex. R eller J.

Tack oled! Så om jag förstår det hela rätt skulle 500 us/cm motsvara ca 320 mg/L? Alltså...320 mg natrium? Men det måste väl kanske vara delat på 10?? Kommunen hade mätt upp 23 mg/L för natrium...

Edit; hittade denna på SLU´s hemsida;
1 mS/m = 10 µS/cm - då stämmer kranvattenvärdet relativt väl med kommunens egen mätning, och kannan renar alltså hyftsat bra i detta avseende, om jag ska tolka på en höft

uS = mikro Siemens (1S/m SI enhet).
1000uS = 1milliS och 100cm = 1m är bara en omräkningsfaktor du sett på SLU dvs 1000/100=10.
Dina mätvärden 471 resp 255 ger 316 resp 171mg/L total dissolved solids (TDS) vilket är vid antagande att alla salterna som är lösta är NaCl, vilket i verkliga livet är en approximation. Det ditt vattenverk angett är uppmätt Na och säkert en mängd flera salter Ca, Mg etc i sin analys.
Dafikannan fungerar genom jonbytarmassa som plockar upp Ca, Mg, tungmetaller etc och släpper ut Na som finns i jonbytarmassan. Det är inte optimalt för längre tider med ett natriumanrikat vatten till våra orkidéer och det är anledningen till att de som måste behandla sitt vatten oftast investerar i en revers osmos anläggning istället som inte har de problemen.

Natrium är direkt skadligt för dina orkidéer. Det är inte ens säkert att att använda det en kortare tid. Jag känner 2 st som höll på att förlora sina orkidésamlingar för att näringsblandningen före utspädning med vatten innehöll 1% natriumsalt. Vattnet är "bättre" innan du kör det genom Dafikannan än efter. Samla regnvatten eller köp ett RO-filter om du vill nå framgång med ditt odlande. Ett RO-filter kostar inte mer än några få plantor som dör.

Gällande kommunalt dricksvattenvatten kan man lita på att det uppfyller kraven gällande ett livsmedel, men det är inte det samma som att TDS är konstant i alla lägen, dock inom vissa gränsvärden. Dessa gränsvärdet är satta ut i från ett "animaliskt" perspektiv och tar inga hänsyn till vår hobby orkidé. Raset i Bolmentunneln är ett exempel på hur man fick byta källa vilket säkrade 2 saker, ett fortsatt fullvärdigt dricksvatten och en jävla massa döda orkidé. Ett bra dricksvatten är alltså inte det samman som att det är ett bra vatten till våra orkidé. Bor man i storstäder eller vid industri skall man också se upp med regnvatten. Vill man alltså vara säker på vad man håller på med är det RO som gäller. Med RO tillför man näring och kan då ha full kontroll på TDS, pH, ledningstal mm. Det finns mycket hokuspokus på marknaden men inget av det jag har råkat på fungerar för orkidéodling. Där jag bor har jag hyfsat koll på kranvattnet, och rätt OK för det jag håller på med men kommer att skaffa RO i en snar framtid. Vad jag vill säga är att produktion av kommunalt dricksvatten finns mycket teknik som strular från tid till annan, inget som har betydelse för livsmedlet dricksvatten men garantera inte att sammansättningen i alla lägen är lämpligt för orkidé. Jag känner att jag skriver lite runt kring och lite otydligt men med det jobbet jag har kan jag inte skriva tydligare.

Lite till i ett annan perspektiv. I reningsverk ser man en förhöjning av läkemedel i slammet. I södra sveringe läggs merparten av detta slam ut på åker. Det är fram för allt fosfor man vill komma åt. Problemet med läkemed är att de bryts ned till andra derivat och ingen vet i dag hur och vad de kommer att påverka och på vilket sätt Dessa derivat hamnar i havet och i grundvatten, och tror jag kommer att ställa nya krav på reningsteknik.Gällande odling av orkidé kommer attså fler parameter som skall hållas koll på. I tex Norge har man utfört mätningar på förekomsten av antidepresiva mediciner och kan härleda koncentration direkt till antalet sånda tabletter. Men kanske bra för orkidé om de ser lite vissna ut

Hm, nu ska vi se om jag kan följa resonemangen...
dick, jag trodde konduktiviteten primärt hängde samman med salthalten (natrium), och att en minskning via kannan var synonymt med lägre natriumhalt? Men om jag hänger med så menar du att det är natrium + annat, som mg och ca, osv..? Men är det "möjligt" att få en såpass mycket lägre konduktivitet men ändå en påtagligt högre natriumhalt?

bolebo, jag har förtstått att natrium är en stor bov i orkidédramat, menar du att vattnet är "bättre" innan kannan för att natriumhalten skulle vara lägre innan filtreringen?

oled, jag förstod även på min "kommunala-vatten-kontakt" att vattenkvaliteten under vintern oftast ändras, via "sämre" pH och natriumhalter bland annat...

Annika: Hm..orkar inte läsa vad jag själv har skrivet men jag avser inte ändring av innehåll i dricksvatten specifikt på vintern utan menar att man alltid prioritera leverans av dricksvatten även om tekniken strular för tex avhärdning vilket ger att tex kalkhalden då stiger. Man kan allså inte räkna med att dricksvattensammansättningen är konstant alltid vilket i sig är OK som dricksvatten men inte för att vattna våra orkidé

Dafikannan har jag tidigare försökt att hitta exakt sammansättning på jonbytarmassan men det är inget jag hittar, men en israelisk undersökning av Dkannans verkningsgrad visar på Na tillskott efter "reningen" så utgår ifrån att det är den typiska natrium polystyren sulfonat man använder sig av för att mjukgöra dvs Ca och Mg fastnar och Na avges. Inga mängder Na som ansågs farliga för dricksvatten förekommer i den undersökningen.
Olika joner Na, Ca, Mg har olika god ledningsförmåga när de är lösta i vatten och Na har lägre ledningsförmåga än både Ca och Mg, något mindre än hälften och det är anledningen att du mäter lägre efter att vattnet gått igenom jonbytet.
Inom kemin är salter kemiska föreningar som består av positivt laddade katjoner (Na+, Ca2+,) och negativt laddade anjoner (Cl-), tex koksalt NaCl, kalciumklorid CaCl2 är båda salter. När man då använder salthalt istället för vilken typ av joner vid tex vattenanalys, så är det lätt att associera till havssalt, bordssalt vilka är NaCl och det gemene man förknippar med salt.
Hoppas det ovan förklarade något

Annika: Just precis men därmed inte sagt att vattnet är tjänligt som vatten för orkidéer. Nedfall tillsammans med regn med vindriktning från närliggande hav kan ge otjänligt regnvatten.

oled, jag tror jag är med på hur du menar, att kranvattnet inte alltid är precis detsamma.

dick, där får jag hålla med, jag har läst på förpackningen och läst på hos olika återförsäljare men det är lite diffust vad som renas och/eller hur... Det jag däremot sett är att det finns filterpatroner "Mg" med en "specialkomponerad filtermassa" berikad med magnesium, så det finns två olika filter.

bolebo, då är frågan om ens regnvattnet är tjänligt ur orkidésynpunkt, med närheten till havet

Jag vet inte var du bor men det är vanligast att det är längs västkusten som det kan bli för höga salthalter vid stark västlig vind. Vid ostkusten är problemet mycket mindre men eftersom du har enkonduktivitetsmätare kan du hålla koll på kvaliteten.
Här i Älmhult är EC <40 mikroS/cm hos regnvattnet om det är samlat från ett tak med betongpannor och det regnvatten som jag samlar från växthuset har ca 10 - 15 mikroS/cm. Från värmepumparna är EC = 0.
Helt klart är det säkrast med ett RO-filter i ditt fall så du får kontroll på vattenkvaliteten och sedan tillsätter du växtnäring så du får ett lämpligt vatten.