Dendrobium

11/1 -12

Dendrobium Little Green Apples. Från karinf. Fri bild (ej för kommersiell användning).

Många av dessa plantor passar bra på fönsterkarmen. Se dock upp -- vissa kräver rejält kall vila.

Släktet Dendrobium fick år 1799 sitt namn av Olaf Swartz. Han skapade det av de två grekiska orden dendro (träd) och bios (liv). Han gav alltså dessa orkidéer släktnamnet 'trädlevande'. Och visst är dom det! Dom växer på träd och ibland även på stenar, från havsnivån upp till högnivåregnskogar och även på delvis snöbeklädda platser.

Släktet består av ungefär 1100 arter vilket gör det till det näst största orkidésläktet och ett av världens allra största växtsläkten. Dess storlek gör det komplext att hantera och mycket stora skillnader finns bland olika grupper inom släktet. Det kommer därför troligen snart delas.

Man finner arterna i tropiska och subtropiska Asien till Stilla havsöarna och Nya Zealand.

Som jag skrev ovan, varierar släktets medlemmar otroligt mycket i plant- och blomstorlek, med medlemmar som är från 4 till 120+ cm. höga. även blomfärgen, och -doften varierar. I och med de mycket varierande växtförhållandena för de olika sorterna, varierar även deras skötsel. Men, det finns några allmänna regler som gör att du lyckas med dem.

Grupper

För det första måste vi dock ta reda på vilken sorts Dendrobium du har. Det finns två stora grupper av orkidéer, som säljs i 'vanliga' blomsteraffärer, och handelsträdgårdar.

Detta är hybrider (korsningar) av plantor med Dendrobium phalaenopsis eller Dendrobium nobile som dominerande förälder. Alltså, de flesta dragen, inklusive odlingen, är hämtade från respektive art, men vissa karakteristika är från andra arter.

Dendrobium phalaenopsis har bulber som är 20-60 cm. höga, och de har bladen (5-10 stycken 5-12 cm. långa) placerade på den översta tredjedelen av bulben. Blommorna kommer på en eller två stänglar längst upp på bulben, och är vita, rosa eller lila, ibland två eller trefärgade.

Dendrobium nobile blir 20-40 cm. hög, och har bladen strödda på de två översta tredjedelarna av bulben. Blommorna, som kan vara vita, rosa, lila eller nästan blå, kommer på korta ( 2-10 cm. långa ) stänglar. Men, dessa stänglar är ej placerade på bulbens topp, utan 'här och där' på bulbens övre halva.

Odling

Rent generellt kan man säga att Dendrobier gärna står i ett fönster med halvskugga, och skyddad från direkt, starkt, solljus.

De tycker om luftfuktighet och luftrörelse, så om man kan ha lite glämt på ett fönster i rummet man har plantorna i och spraya på plantan ibland, är det bra.

Även att man har en lucker kompost, t.ex. GreenMix, är bra för plantorna. Tänk dock på att bara plantera om plantan när det är nödvändigt, ungefär vart tredje år. Liksom många andra orkidésläkten med bulber skall du plantera om plantan bara när du ser att det har kommit 1-4 mm. långa rötter på det nya skottet.

Du får gärna göda din planta med speciell orkidénäring.

Då Dendrobium är ett av de största orkidésläktena, finns det måna olika sätt de behöver odlas på. Ovan har jag skrivit det som gäller de flesta, men nu får jag gå in på lite detaljer kring var art, eller artgrupp.

phalaenopsis

Dendrobium phalaenopsis-plantor är lättodlade orkidéer som skall odlas ungefär som Cattleya, men med absolut minimitemperatur av 15 grader.

Det enda som är lite kritiskt för dessa är att man ej får vattna alls mycket mellan det att blommningen har slutat, och att det nya skottet börjat växa. Under den perioden av torka är det inte ovanligt att plantan förlorar några blad och det är inget att oroa sig för.

nobile

Denna art är en av de svalt växande Dendrobierna, och under hösten/vintern vill den ha ungefär 10 - 13 graders nattemperatur. Fram mot oktober - november, då bulberna är fullvuxna, skall man dra ner på vattningen ganska rejält och bara ge plantan så mycket vatten att dess bulber inte skrumpnar ihop. Att temperaturen är låg och vattningen liten uppmuntrar plantan att sätta blommor. Det är ju det vi vill, att dom blommar!

*Visst, Dendrobium är lite svårare att odla än t.ex. Brudorkidéen men den är endock värt det relativt lilla besvär det innebär att odla den. Så prova... *