Introduktion

4/9 -10

Cattleya lawrenceana. Från Merwic. Fri bild (ej för kommersiell användning).

Catasetum pileatum. Från En person som inte är medlem längre. Fri bild (ej för kommersiell användning).

Orkidéer är sensuella växter som många vill odla. I denna artikel utforskar vi hur orkidéer kan växa och se ut.

Trots att orkidéerna är ett av världens största växtfamiljer med över 20000 arter och en massa korsningar är i stora drag alla orkidéer identiska. T.ex. är alla orkidéer enhjärtbladiga, vilket bland annat betyder att alla bladnerver ligger parallella i bladet.

Blommans uppbyggnad

Blommorna är likaså väldigt lika, om man ser på uppbyggnaden. Alla orkidéblommor är, precis som sina släktingar liljorna, uppdelade i tre yttre och tre inre kronblad. Men, liljorna är symmetriska, vilket inte orkidéerna är mer än kring ett 'lodrätt' delningsplan.

De yttre tre kronbladen hos orkidéerna kallas för sepaler, och är oftast ganska lika varandra. De tre inre kronbladen är helt osymmetriska. De två övre av dessa kallas petaler, och det tredje är ombildat till en läpp. Denna är oftast mycket framträdande och det är till stora delar den som ger orkidéblommor sin stora skönhet, sitt exotiska utseende. Ibland, t.ex. hos vår Guckusko, är läppen ännu mer ombildad, nu till en 'sko'.

Gruppindelning

Det finns två grundläggande grupper av orkidéer, uppåtväxande (monopodiala), t.ex. Phalaenopsis (Brudorkidéen) och Vanda, och sådana som växer åt sidan (sympodiala), t.ex. Cattleya och Oncidium (Fjärilsorkidéen). Alla de som växer åt sidan skjuter vart år ett eller flera nya skott vid basen av förra årets skott och dör sakta bakifrån. Den förflyttar sig därför hela tiden framåt, vilket inte de uppåtväxande gör (vilket ju hörs på namnet). De i sin tur växer till i överkanten, och dör sakta längst ner. Hela tiden skickar den från stammen, ut luftrötter vilka tar upp näring och vatten.

Men, det finns en stor skillnad till. De åt-sidan-växande orkidéerna har oftast sk. bulber, uppsvällda stamdelar där de lagrar näring och vatten för framtida behov. Detta gör att de klarar tider av torka, vilka ibland kan bli extremt långvariga.

Man kan även dela in orkidéerna efter vad de lever på/i. Många orkidéer, främst från tropikerna, är s.k. epifyter. Detta betyder att de lever på ett träd, men de tar ingen näring från detta. Värdträdet skadas ej av sin 'hyresgäst', men får ej heller ut något av 'gästens' närvaro. Denna grupp är mycket stor, och de flesta av våra 'vanliga'' orkidéer tillhör den. Cattleya, Miltonia, Oncidium och Phalaenopsis är några exempel.

Men, det finns även orkidéer som växer på marken, i förnan. Dessa kallas terresta och alla våra inhemska svenska orkidéer, och även Paphiopedilum (Venussko), är sådana. Förutom dessa två stora grupper, finns även några som växer på berg och stenar (litofyter).

Skötsel

Var en orkidé växer naturligt, vad den växer i/på och även om den har bulber eller ej, avgör hur du skall sköta den. Därför är just detta något du skall tänka på när du köper Din orkidé. Läs därför gärna några av mina andra artiklar här på neovita orkidéers råd-avdelning.