27/3: Hu, vilken dag :(

27/3 -08

1. Av Lassse.

Såna är dom, katterna.
Och ändå väljer vi att leva med dem.
Obegripligt

27/3 -08

2. Av Brittmarie.

Hahahaha , måste skratta jag ser katta framför mig.
Hon kanske är van att göra sina behov ute och då är det nästan omöjligt med en del katter att få dem att gå i lådan...även om alla tassar är i bandage.
En av mina nykastrerade katter tog sig ut genom låst kattlucka...yr och groggy....sen kom han in och lade sig igen..
Värre var det ju med Vandan

27/3 -08

3. Av plopp.

Gucci är ju inte någon "cool" kisse, utan ganska hispig framförallt när det gäller ljud och plasttratten lät ju väldigt konstigt i hennes känsliga öron, för att inte tala om hur det prasslade och knakade varje gång hon gick emot något...! Så i går kväll sprang hon hysteriskt runt runt och försökte förgäves undkomma tratten, stackarn! Att gå på låda är ingen hit, men hon gör det om hon absolut måste. Nu ligger hon på altanen i solskenet och myser, trattlös... Förståndig som hon är, låter hon bli att slicka på tassen, för då åker matte och skaffar en ny tratt, har hon sagt...

27/3 -08

4. Av Pantertant.

Skrattar fortfarande när jag tänker på dej i nattlinne, mössa och vantar som försöker få tag på henne! Vad du älskade din katt justdå!! Tur att allt gick bra.

27/3 -08

5. Av letherneck.

Stackars katt, nyopererad, strut och pinknödig kan inte vara någon bra
kombination, dessutom jagad av arg dam i nattdräket.
Vad blev det för fel med Vandan då?

27/3 -08

6. Av *Berith.

En fasansfull upplevelse

27/3 -08

7. Av HMG.

Kul historia Tror inte du skratta lika mycket klockan sex i morse som vi andra gör nu när vi läser detta.

27/3 -08

8. Av En person som inte är medlem längre.

JA - jag känner nästan igen mig:) Min hund behöver äta gräs när hon mår illa av ngn anledning (alltid i ottan) och en vinter var jag ute och grävde bort snö åt henne och plockade gräs med henne bredvid. Ibland tog hon nådigt emot mitt grässtrå, ibland krafsade hon frenetiskt i snön. Detta också vid 6-tiden på morgonen med mig i nattlinne och.. Tänk vad gör vi inte för våra djur?

27/3 -08

9. Av Säluttern.

Så här i efterhand kan man ju skratta åt eländet, men nog är det lagom muntert att försöka få tag i en uppskrämd katt, speciellt så där mitt i natten (jag vägrar att kalla kl. sex för morgon!). Tycker att de där trattarna ofta är onödigt stora, jag har en som jag klippt ner så att den bara är omkring knappa decimetern, och det har räckt bra, samtidigt som det inte varit lika desorienterande och skrämmande för katten.
Jag var oxå ute på jakt i natt, några timmar tidigare, då halva hjortbeståndet hade bestämt sig för att besöka mina vid det här laget djupfrysta vårlökar. Försökte först med att bara knacka bestämt på fönsterrutan men det var helt effektlöst, de tittade på mig med en blick som sa ungefär "men gå och lägg dig käring"...Så det var bara att springa ut i yllestrumporna och klappa i händerna och schasa tills de i vackra, eleganta men mycket motvilliga strömhopp hade förpassat sig på andra sidan staketet. Där stod de sen och tuggade lite nonchalant i väntan på att jag skulle gå in igen, så jag fick springa ut på vägen och jaga dem vidare, en bra bit in i kohagarna, innan budskapet verkade gå fram att det inte serverades mer av mina tulpaner i natt...

28/3 -08

10. Av plopp.

Aha, nu förstår jag var myterna om skogsråna kommer ifrån; det är helt enkelt tanter i särkar och yllestrumpor som försökt skydda sina blomsterlökar från glupska rådjur och hjortar!
Fast det är ju bra synd att dessa vackra djur ska vara så begivna på tulpanlökar....

28/3 -08

11. Av Säluttern.

Jag önskar jag kunde teckna de syner jag får nu, plopp! Ett gäng skogsrån (-råer? -rår?) i sina bästa år med fladdrande särkar, lossnande papiljotter, kanske lite nattkräm i aniktet, jagandes genom månbelysta gläntor, bankandes med grytlock, hyttandes med kavlar... Ve vad som än kommer i vägen för deras framfart

28/3 -08

12. Av Mia.

Ki - du tecknar alldles utmärkt med ord - det är bara att blunda och dig och Jannie framför sig
Konstigt om hjortarna vågar sig fram mer efter denna skrämselsyn

28/3 -08

13. Av plopp.

Ki, jag har så god fantasi så det räcker...
letherneck, min lilla vandabesläktade okänding gav helt enkelt upp I flera år har den vuxit oerhört långsamt, men så förra året blev jag lite hoppfull. Helt plötsligt satte den en massa rötter, men lika plötsligt slutade den växa och sedan dess har den gått kräftgång. Häromdan tappade den 2 av 3 blad och sedan föll det sista Ledsen blev jag för att det ju var en blomma som var direktimporterad, om än naturligtvis olagligt, min thai svägerska tänker nog inte på sådant... , och för att jag inte hade en aning om vad det var för något och gärna hade velat få reda på det!