Nyckelord: Blomstra

Vetenskap är just vetenskap, och inte alltid hela sanningen, om de allra flesta
odlare får bättre resultat med 20.20.20, som var vad som diskuterades, så
litar jag mera på praktiska resultat, än vetenskapens dissikering av en planta.
Vetenskap och Beprövad erfarenhet säger man, och i detta fall så litar jag
mera på beprövad erfarenhet.

Hej Letherneck!

Jag gissar att de flesta odlare av försiktighetsskäl och okunskap helt enkelt gör som andra gör. Men det är inte lätt att veta att man handlar fel eftersom plantorna mår alldeles utmärkt av 20:20:20. Vad man inte ser är alla överflödiga joner som försvinner ner i grundvatten och vattendrag. Jag vågar också påstå att plantornas vattenupptag skulle gynnas av en höjd osmotisk potential i bevattningsvattnet.

Vad är "osmotisk potential"?

Wikipedia säger:
Den osmotiska potentialen kan uttryckas på flera olika sätt. Vanligaste sättet är energi per
enhet volym, vilket ger grundenheten Pascal (eller en lämplig prefixenhet som megapascal).
Med det uttryckssättet kan den osmotiska potentialen beräknas med följande formel:
ψo = -M x R x T
ψo = Osmotiskt potential (Pa)
M = Total koncentration (mol/m3)
R = Allmänna gaskonstanten (8,3145 m3*Pa/(kelvin*mol) = 8,3145 N*m/(kelvin*mol))
T = Temperatur (kelvin)

Låg osmotisk potential sänker den kritiska tension där den permanenta vissningsgränsen
inträffar i marken. Därför är den osmotiska potentialen mycket intressant vid bevattning
av saltrika jordar och/eller bevattning med bräckt vatten.

ψ osmos är 0 i absolut rent (avjoniserat) vatten, annars är den negativ (vilket är fallet i en växtcell). Vatten strömmar alltid från hög till låg vattenpotential. Ju större skillnad det är i ψ osmos innanför och utanför cellmembranet desto snabbare strömmar vattnet in i växtcellen. Mängden lösta ämnen i vattnet minskar gradienten och vattnet strömmar långsammare, därför är det en fördel att gödsla så exakt som möjligt.

Gödsla exakt kan man nog göra i labb i kontrollerade förhållanden, men inget som
den vanlige hobbyodlaren har någon större nytta av, hos hobbyodlaren är det
ju plantans tillväxt, blommningsbenägenhet och plantans allmänna kondition som
avgör hur vi göder och när vi göder. De som inte gör någolunda rätt får kanske
aldrig se plantan blomma, eller också tynar de bara bort. Så Tommys Vandor
talar om att de är mycket lyckliga över det sätt de sköts, oavsett om vetenskapen
säger att det är egalt, eller helt fel, att man använder 20.20.20 istället för Blomstra.

På sidan 137 i boken som du refererar till skriver man:
”For Aranda Wendy Scott the feeding of plants on a 10 day basis is 72mg of N, 72mg of P and 36mg of K”.
I tabell 5.7. “Optimal nutrient ratio of some orchids” skriver man följande:
Orchids N : P : K ratio
Cattleya 1,0 : 0,4 : 0,8
Cymbidium 1,0 : 0,4 : 0,8
Paphiopedilum 1,0 : 0,8 : 1,0
Phalaenopsis 1,0 : 0,8 : 1,5
Aranda Wendy Scott 1,0 : 6,3 : 8,1
Aranda Noorah Alsagoff 4,3 : 1,0 : 3,7
Dendrobium Popadour 1,5 : 1,5 : 1,0

Vidare på sidan 138 kan du läsa om ett försök med hönsskit på Aranda. Denna gödning, med högre kväve halt, fungerar inte på Aranda med fler blommor som den gör på t.ex. Oncidium och Dendrobium enligt tabell 5.9 på sidan 140.

Jag förstår inte hur du kan dra dina slutsatser efter vad dom skriver i denna bok som för övrigt verkar mycket bra. Får läsa mer i den senare. Blomstra har sammansättningen 5:2:1 hittar inget som ens kommer i närheten av detta.

Med vänlig hälsning
Tommy

Hej Tommy
Du verkar ha fått fel uppgifter om Blomstra, sammansättningen är ca NPK 5:1:4 (g/100ml).

Hej Lasse

Det är jag som läst fel på en suddig bild.
Men faktum kvarstår. Om jag skulle våga dra några som helst slutsatser från boken som du refererar till, har läst hela morgonen. Så måste det bli att jag inte är så fel ute. Om man tittar på allt som redovisas i ämnet märker man att det är enorma skillnader i vad olika släkte vill ha i form av näring. Jag koncentrerade mig på att titta mest på dom som ligger mig varmt om hjärtat och jag måste säga att jag blir lite förbryllad.

Även inom samma släkte och ibland mellan olika arter/hybrider är det rekomenderade N:P:K förhållandena mycket olika. En del vill ha en kvävehaltig gödning andra en balanserad och en tredje hög N och K halt. För att täcka in alla dessa kan man nog med fördel använda en bra balanserad gödning.

MVH
Tommy

Hej Tommy
Vill bara påpeka att det inte är jag utan Rikard som refererar till boken.
Jag håller med om att siffrorna ser lite konstiga ut.

Konstiga? För mig ser det ut som heroglyfer...

Hej lasse

Det är inte bara att gå upp man måste vakna också!
I bland är man mer än lovligt snurrig. Jag alltså!

Trodde att du var den enda Blomstra token här. (Skriver detta med glimten i ögat)
Ber om ursäkt för detta!!

En länk till boken som Rikard nämner hittar ni här

MVH
Tommy

Hej alla näringsintresserade!

Visst är det framför allt kul att våra diskussioner driver på sökandet efter nya kunskaper. Jag börjar bli mer och mer skeptisk till tabell 5.7. Hur är det möjligt att Aranda N.A. behöver ca 4 gånger så mycket N som de andra? Och är det rimligt att Aranda W.S. tar upp ca 6 gånger så mkt P och ca 8 gånger så mkt K som de andra men bara en fjärdedel så mycket N som Aranda N.A.? Hur mycket skiljer sig dessa plantor åt? Hur skiljer sig föräldrarnas ståndorter i naturen?

Jag känner att jag behöver leta upp fler källor att jämföra med för att vara säker på min sak. Tills dess får vi väl gödsla som vi gjort hittills.

Mvh Rikard